mirom har inte redigt förstått sig på hysterin kring kära Håkan
men denna skivan kanske gör det lite klarare.
sitter alldeles nu å lyssnar igenom den och det kommer
bli den första av hans skivor mirom lyssnar på.
ett stort steg för lilla mig.
snart är det london..det är lite ovisst men det är väl så det ska vara.
det kommer bli hur fint som hellst. om inte så kommer vi ha
en erfarenhet med oss hem.

imon blir det lite secondhand å fika på Johans
skulle va hur fint som hellst...hint hint.

nu ska jag återgå till mitt väntande på de två londondamerna
som kommer snart å då blir det våfflor men det jag är mest
sugen på just nu är färsk annanas.
helt underbart.

tidigare idag var mirom lite opepp och inte sugen på att jobba alls... men så fick man ett fint och oväntat samtal från pojken. det va rätt roande då rösten i andra änden var jätte full och skulle försöka raportera något från italien. inget vettigt blev det men glad blev man ju.

så nyss hemkommen från en alldeles okej kväll på jobbet så sitter mirom och äter chokladpudding och banan. tyckte att jag var värd det efter en hård förmiddag med städning. det kommer snart snart se väldigt fint å frächt ut här hemma, hoppas mirom.

nu ska mirom återgå till någon av filmerna i hyllan. kanske blir det kära clockwork orange ikväll... var ett bra tag sen.

De förklädda svinen finns överallt

Han tände en cigg, i sängen. Sen satte han sig upp, kisade ut över den totalgrisiga andrahandsettan med unken strumplukt och ordbajsade nåt om att jag nästan var som Kate Hudsons karaktär i Almost Famous, fast hårdare. Han samlade på Film Noiraffischer sa han, älskade att dimma iväg i den världen. Läste filmvetenskap bara för att han kände sig "kallad" Han finns i tretusen exemplar, bara i mitt kvarter.

För nä, det är ju inte hockeysnubbarna med tredagarsstubb och en faiblesse för actionrullar med Denzel Washington som är storsvinen, det hoppas jag alla ni heterobrudar och gaysnubbar med nån form av tankeverksamhet fattat vid det här laget. Det är den "andra sorten", honom jag tröttnat så fruktansvärt på efter tio års förvirring. Han som ser dig som en nyutsprungen fragil ros utan större ambitioner än att just vara som Kate Hudsons helt fiktiva och provocerande orealistiska hippiekaraktär i ett manus skrivet av en kåt och inskränkt man. En av dem. Jag har till och med funderat på att lägga ner skådespeleriet på grund av att alla kvinnliga karaktärer skapade av män mest är som hon. Väna, ömma, på låtsas. Svinet med stort S är oftast inte han som skrålar i kör på Råsunda med tribetatueringar på biffarmarna utan han med kycklingarmar som du hittar längst in i hörnet på den där obskyra vintageskivbutiken. Han som har en Kafka i rockfickan(ja, jag har träffat flera) Han som svamlar om smultronläppar(ja, han bor i din och min grannport) Och han som röker i sängen efter knullet för att känna sig "lite mer filmisk"

Det konstiga är att de kommer undan, ständigt. Vi vanliga svennebonniga lantlollor får inte reda på sånt i Veckorevyn som sextonåringar, får testa oss fram istället. Får avverka ett gäng ulvar i fåraoutfits innan vi hittar hem, eller iallafall inser att utåt sett harmlösa indiesnubbar med våt lugg, darriga händer och författar/filmskapar/allmäna-romantisera-världen-ambitioner i nio fall av tio är riktiga as. Såna som får folk att svälta sig för att de gillar looken, såna som inte tål gapiga och drivna jävlar som tröttnat på att knulla i dimrat ljus till Håkan Hellströms b-sidor. Som mig. Och dig.

 

 

 

mirom vaknade upp alldeles ensam i sängen för en gång skull. åhå har inte haft så mycket plats på länge ;)
nä men det va otroligt vacker väder ute och det resulterade i städning å pluggande. lite stolt över sig själv kan man få vara.

"ingen mår så bra som jag" sjunger fronda på radion.
trots att mirom är på topp i dag å känner med texten så tvingas man lyssna på alla tradiga melodifestivals låtar om å om igen idag. men vad gör det... mirom hoppar runt och leker lite Bengtzing å funderar på lite innredning till hallen å mår bara hur bra som hellst.
tänk hur mycket lite sol gör!!

mirom har även ett stort behov av de alldeles underbara å egna bröderna rongedal (vilka skulle vinnit igår enligt mirom) de lös upp melodifestivalen lika mycket som de lös upp så ska de låta, första gången jag sprang på dem.

men nu ska vi återgå till diggilistan och skrivandet om marie curies intressanta liv.

om man ser till mina studier så är kärleken inte en bra kombination men nu när den väl har smygit sig på finns det ingen chans att jag vill ändra på allt som hänt. lyckligare kan man inte bli.
det får bli till att söka in till ekologi kursen i skövde å strunta i att plugga i storstaden som mirom drömt om ett tag nu.

eller kanske ska man jobba ett år och fösöka sig på fysik b en annan gång. vi får väl se.

min kreativa sida har också den dött ut, mer än vad jag kunnat tro men mirom hoppas på att sommaren kommer med nya ideer och energi.
tills vidare får det va grått och rörigt med lite ljusglimtar här å där.

snart vanaks det london resa som exempel.

någon är glad, mycket glad.

mirom har mot alla odds skaffat sig en pojke. som ägnar sitt liv åt att leka elektriker och artist.