De förklädda svinen finns överallt

Han tände en cigg, i sängen. Sen satte han sig upp, kisade ut över den totalgrisiga andrahandsettan med unken strumplukt och ordbajsade nåt om att jag nästan var som Kate Hudsons karaktär i Almost Famous, fast hårdare. Han samlade på Film Noiraffischer sa han, älskade att dimma iväg i den världen. Läste filmvetenskap bara för att han kände sig "kallad" Han finns i tretusen exemplar, bara i mitt kvarter.

För nä, det är ju inte hockeysnubbarna med tredagarsstubb och en faiblesse för actionrullar med Denzel Washington som är storsvinen, det hoppas jag alla ni heterobrudar och gaysnubbar med nån form av tankeverksamhet fattat vid det här laget. Det är den "andra sorten", honom jag tröttnat så fruktansvärt på efter tio års förvirring. Han som ser dig som en nyutsprungen fragil ros utan större ambitioner än att just vara som Kate Hudsons helt fiktiva och provocerande orealistiska hippiekaraktär i ett manus skrivet av en kåt och inskränkt man. En av dem. Jag har till och med funderat på att lägga ner skådespeleriet på grund av att alla kvinnliga karaktärer skapade av män mest är som hon. Väna, ömma, på låtsas. Svinet med stort S är oftast inte han som skrålar i kör på Råsunda med tribetatueringar på biffarmarna utan han med kycklingarmar som du hittar längst in i hörnet på den där obskyra vintageskivbutiken. Han som har en Kafka i rockfickan(ja, jag har träffat flera) Han som svamlar om smultronläppar(ja, han bor i din och min grannport) Och han som röker i sängen efter knullet för att känna sig "lite mer filmisk"

Det konstiga är att de kommer undan, ständigt. Vi vanliga svennebonniga lantlollor får inte reda på sånt i Veckorevyn som sextonåringar, får testa oss fram istället. Får avverka ett gäng ulvar i fåraoutfits innan vi hittar hem, eller iallafall inser att utåt sett harmlösa indiesnubbar med våt lugg, darriga händer och författar/filmskapar/allmäna-romantisera-världen-ambitioner i nio fall av tio är riktiga as. Såna som får folk att svälta sig för att de gillar looken, såna som inte tål gapiga och drivna jävlar som tröttnat på att knulla i dimrat ljus till Håkan Hellströms b-sidor. Som mig. Och dig.

ingen direkt koppling till bilden.

tjo