färdig woho
Fjodor Dostojevskij
I detta arbete har jag valt att ta reda mer om den ryska författaren Fjodor Dostojevskij. Det ska täcka bland annat hans barndom och uppväxtförhållanden. Även hans kända verk och varför författaren skrev som han gjorde.
Frågan jag vill svara på är om han är läsvärd eller inte…
Fjodor Dostojevskijs uppväxt
Den 11 november 1821 föddes ett barn på ett sjukhus i Moskva. Han döptes till namnet Fjodor Dostojevskij och hade en äldre bror. Med tiden fick han ytterligare sex syskon. Hans far var läkare i ett fattighus och modern var hemmafru.
Hemmet dominerades av fadern. Han hade ett svårt humör som gick från hetsig brutalitet till snyftande sentimentalitet vilket gick ut över hustru och barn. Fjodors far var väldigt snål då han hemskt gärna ville bli accepterad och komma in i den respektfulla godsägarklassen.
Familjen ägde en gård ute på landet där de kunde spendera sina somrar, men Fjodor trivdes bäst i staden.
Fjodor hade under hela sin barndom älskat att läsa, men eftersom han inte gick i en riktig skola förrän vid 12 års ålder lärde han sig istället att läsa och skriva efter den bibliska historien.
Under året han blev 15 skulle hans liv komma att förstöras. Vid hans moders död splittrades familjen. Han och hans äldre bror skickades till ingenjörsskolan i Sankt Petersburg. Detta var ett billigt sätt för den snåla fadern att bli av med två av åtta barn, då staten betalade deras tre år på internatet.
Fadern drog sig nu tillbaka till sin gård där han gjorde lite som han ville. Där ibland våldtog han kvinnorna bland tjänstefolket och plågade sina bönder. Tjänstefolket fick snart nog och dödade fadern. Efter detta bad Fjodor att man inte skulle nämna faderns namn och det var mycket sällan han nämnde sin far.
1841 blev Fjodor fänrik och fick lov att logera ute på stan, även om det ännu var två år kvar till slutexamen, som han med medelmåttiga resultat avlade 1843. Han fick plats på ett ritkontor men slutade följande år för att koncentrera sig på skrivandet. Åren som följde var en kamp för att slå igenom.
Då han väl, efter stort slit slog igenom 1841 (”Arma människor”) blev det en stor succé. Men denna steg honom åt huvudet och han blev irriterat självupptagen, vilket blev hans undergång. Människor var trötta på hans skryt. Han sågs som en narr.
Fjodor återvände nu till sin drömmande tillvaro där den självförvållade fattigdomen hemsökte honom. Han var svårt spelberoende och spenderade stora summor på spel.
En tredje sak som kom att bidra till hans undergång var diagnosen om epilepsi. Men enligt honom själv var inte sjukdomen bara på ont. Innan anfallen kunde han känna en känsla av harmoni och salighet över allt förstånd. På grund av dessa uppenbarelser övergav Fjodor sin religion…
Tid, miljö och kultur
I Ryssland rådde nu tsarvälde samhället var så väldigt delat under tiden han levde. Det fanns de som levde i extrem fattigdom och de som levde i ofattbar lyx. Klyftan mellan dem var stor. Sedan fanns även klasser där emellan.
Det var på det viset ett väldigt orättvist samhälle. Kvinnans situation var inte heller den bästa. Det var väldigt sällan som en kvinna var utbildad och arbetade. Hon skulle vara hemma och ta hand om hus och barn.
Som historiska händelser av betydelse under perioden till år 1917 kan noteras; Katarina den Storas regerande som anses vara uppblomstringstid för Ryska Imperiet; det Fosterländska kriget år 1812 och Napoleons utdrivande från Ryssland; reformen år 1861 som upphävde livegenskapen i Ryssland.
Tsaren försökte underlätta Rysslands väg mot industrialisering och 1850 var järnvägen S:t Petersburg-Moskva klar.
Vi fortsätter att följa Fjodors liv och finner ett bra exempel på hur det kunde se ut vid strafftillfällen.
… I april 1849 arresterades Fjodor för att ha deltagit tillsammans med ett antal andra i illegala möten, där Rysslands framtid och västerländska samhällsidéer diskuterades. Som straff förväntade de sig några års landsförvisning, men de blev dömda till döden. De fördes till torget där likkistorna väntade.
Men i samma stund som de första, där ibland Fjodor, blev fastbundna vid pålen steg en kurir fram och meddelade att allt var arrangerat. Nikolaus den förste hade arrangerat detta skådespel för att statuera ett avskräckande exempel. Det var en skenavrättning.
Gruppen fick en ny dom och skickades till Sibirien. Domen blev nu fyra år i tukthus plus att på obestämd tid arbeta som soldat i ett straffregemente. Detta visade sig vara i fem år.
Under denna tid träffade han sitt livs första kärlek. Hennes namn var Maria Isjaeva. Denna 26 åring var då gift med en obotlig alkoholist. Men efter att Dostojevskij fått jobb som officer, skilde hon sig och gifte om sig med honom. Men deras äktenskap blev olyckligt. Maria var svartsjuk och kunde inte behärska sitt temperament. Då hon dog i tuberkulos hade hon och Dostojevskij glidit isär.
Han flyttade tillbaka till Ryssland och var tvungen att börja om sin författarkarriär men kom snart igen då han publicerade Döda huset. Även denna gång steg populariteten honom åt huvudet. Vid samma tid blev hans tidskrift, Vremja, förbjuden då den hjälpte till att piska upp den redan spända stämningen i Ryssland. Som att inte detta var nog dog först hans fru och sen hans bror Michel som han hade tidskriften tillsammans med.
Parallellt med detta inträffade en ny kärlekshistoria. Hon var 20 år yngre än Fjodor och bar namnet Apollinarja Suslova. Efter att ha hört honom berätta om sina fängelseupplevelser blev de förälskade och de blev snart ett par. Även detta förhållande kom att bli stormigt då Fjodor inte höll måttet inför Apollinarjas idealiserande föreställningar.
Trots att förhållandet var en pina bestämde de sig för att åka till Frankrike. Men Fjodor skulle komma att bli uppehållen på grund av ekonomiska själ. Han hölls också kvar av sitt spelberoende.
Då han väl tagit sig till Paris såg det ut att vara för sent. Apollinarja hade förälskat sig på nytt. Det slutade med att Fjodor blev hennes förtrogna och de följdes åt till Italien. Här förödmjukade hon honom gång på gång men Fjodor var för besatt av hennes temperament för att kunna lämna henne.
1871 återvände han till Ryssland där han förde ett lugnt liv.
Fjodor dog 1881 endast 60 år gammal.
Speglingar i hans verk och varför han skrev som han gjorde
Dostojevskijs barndom har påverkat hans skrivande mycket. Han uttrycker ofta känslor från denna tid i sina verk. Ett exempel på det är hans bok Dubbelgångaren som handlar om en personlighets sönderfall. Det var början till det som kom att bli hans genre; romanen.
Efter att han deporterats till Sibirien och där mött samhällets olycksbarn blev han ”omvänd”.
Han vände sin blick från sig själv och sitt eget lidande. Från att ha varit politiskt radikal kom han att kristet konservativt se Ryssland som världens frälsning.
Erfarenheterna från exilen och hans sociala misslyckade liv kom att grunda hela hans kommande författarskap.
Dostojevskij vädjar nu till den kristna tron som han finner hos det ryska folket. Detta kan man se i den stora livsåskådningsromanen ”Brott och Straff” (1867).
I ”Idioten” (1869) försöker författaren för första gången skildra en allt igenom god människa. Men för att denna huvudperson skulle bli trovärdig fick han lida av epilepsi och högmod. Detta kom ifrån att ingen människa kan vara Gud.
Hans sista roman ”Bröderna Karamazov” (1880) handlar delvis om ett fadersmord men samtidigt om hur familjen (tre bröder och en halvbror) faller sönder på grund av svartsjuka, stolthet och hat. Gränserna för kristendom och ateism prövas.
Författaren som person
Fjodor hade en väldigt sarkastisk humor och påstod att människan inte alls var någon förnuftig varelse. Hon kunde enligt honom handla hur vansinnigt som helst bara hon fick driva igenom sin fria vilja.
Av sin omgivning uppfattades han oftast som en slarver stundtals sjuklig och många tyckte illa om hans spelberoenden. Han sågs som sagt som en misslyckad person speciellt inom området med kvinnor.
Han uppfattas idag som en väldigt svår och tung person. De flesta suckar då de ska ge sig på en av hans böcker.
Dostojevskij kom att bli en lidandets diktare.
Verk
Fjodor är antagligen Rysslands största författare. Han skapade den psykologiska romanen. Men han har även gett ut noveller och lyriksamlingar.
Till hans mest uppskattade verk brukar man räkna ”Brott och straff”, ”Bröderna Karamazov” och ”Idioten”.
Dubbelgångaren (1846), en inträngande studie i en personlighets gradvisa sönderfall som det första provet på Fjodors psykologiska mästerskap, var däremot före sin tid. Vita nätter (1848) med sin romantiska nattvandrare och sin Petersburgsstämning är Fjodors mest lyriska verk.
Andra verk som kan nämnas;
En otäck historia 1862
Anteckningar från källarhålet 1864
Spelaren 1866
Den evige äkta mannen 1870
En författares dagbok 1872-1874
Onda andrar 1873
Ynglingen 1875
Det typiska med Dostojevskij
Som med så många andra författare så har även Dostojevskijs liv påverkat hans skrivande och fantasi.
Men de återkommande temana som man kan se är frågeställningarna mellan olika motsatser, frågeställningarna om livet osv. …
Alltså i romanerna kan man hitta teman om moralisk frihet och slaveri, om tro och otro, om skuld och försoning, om det rationella och irrationella där lösningen finns i en moralisk-estetisk kristusvision. Man finner även visioner om att allt kan bli bättre. Ett exempel är visionen om en skuldfri mänsklighet.
Typiskt är också att hans stora romanverk kan växla snabbt från rena farsupptåg till helgonlegend. Han för så också en outtröttlig diskussion i de svåraste livskriserna utan att ge något konkret svar.
Men visionen där han bär ett desperat hopp om något bättre finns alltid med om inte alltid synligt så finns det som dolt budskap.
Mitt val av författare
Då jag fick boken Anteckningar från källarhålet i min hand öppnades mina ögon för en speciell författare. Med hans någon udda och hemska syn på människan fanns där ändå nåt som jag fastnade för. Jag kan inte svara på vad det var men kanske var det hans bitska och hemska sanningar om livet som fångade mig. Eller hans oförståeliga texter som gjorde boken till mitt personliga Mount Everest och jag klarade att bestiga det.
Sammanfattning –Är han då läsvärd eller inte?
Jag är splittrad till min fråga i början. Som med så mycket annat beror det helt på vem man är som person.
Han är som sagt en svår person som man kan få läsa om både två och tre gånger innan man förstått helheten i hans filosofier.
Tänker man mycket och är fundersam så kan jag tänka mig att hans texter kan tala till en likt en bibel, lite övermodigt sagt. Nu syftar jag mest på den bok jag läste alltså Anteckningar från källarhålet vilket kanske är hans mest fundersamma och filosofiska bok om just livets mening.
Man kan säga lite ironiskt att känsliga läsare varnas då det inte beskrivs några positiva sidor om livet direkt. Detta kan göra att man blir lite deprimerad stundtals och det är lätt att tappa livsglädjen. Men trots detta rekommenderar jag denna bok till alla som är nyfikna. Det är ingen bok man ska vara rädd för och den innehåller några verkliga tankeställningar.
Källor
Bra böckers lexikon
Internet;
Florflex.se
Susning.nu
I detta arbete har jag valt att ta reda mer om den ryska författaren Fjodor Dostojevskij. Det ska täcka bland annat hans barndom och uppväxtförhållanden. Även hans kända verk och varför författaren skrev som han gjorde.
Frågan jag vill svara på är om han är läsvärd eller inte…
Fjodor Dostojevskijs uppväxt
Den 11 november 1821 föddes ett barn på ett sjukhus i Moskva. Han döptes till namnet Fjodor Dostojevskij och hade en äldre bror. Med tiden fick han ytterligare sex syskon. Hans far var läkare i ett fattighus och modern var hemmafru.
Hemmet dominerades av fadern. Han hade ett svårt humör som gick från hetsig brutalitet till snyftande sentimentalitet vilket gick ut över hustru och barn. Fjodors far var väldigt snål då han hemskt gärna ville bli accepterad och komma in i den respektfulla godsägarklassen.
Familjen ägde en gård ute på landet där de kunde spendera sina somrar, men Fjodor trivdes bäst i staden.
Fjodor hade under hela sin barndom älskat att läsa, men eftersom han inte gick i en riktig skola förrän vid 12 års ålder lärde han sig istället att läsa och skriva efter den bibliska historien.
Under året han blev 15 skulle hans liv komma att förstöras. Vid hans moders död splittrades familjen. Han och hans äldre bror skickades till ingenjörsskolan i Sankt Petersburg. Detta var ett billigt sätt för den snåla fadern att bli av med två av åtta barn, då staten betalade deras tre år på internatet.
Fadern drog sig nu tillbaka till sin gård där han gjorde lite som han ville. Där ibland våldtog han kvinnorna bland tjänstefolket och plågade sina bönder. Tjänstefolket fick snart nog och dödade fadern. Efter detta bad Fjodor att man inte skulle nämna faderns namn och det var mycket sällan han nämnde sin far.
1841 blev Fjodor fänrik och fick lov att logera ute på stan, även om det ännu var två år kvar till slutexamen, som han med medelmåttiga resultat avlade 1843. Han fick plats på ett ritkontor men slutade följande år för att koncentrera sig på skrivandet. Åren som följde var en kamp för att slå igenom.
Då han väl, efter stort slit slog igenom 1841 (”Arma människor”) blev det en stor succé. Men denna steg honom åt huvudet och han blev irriterat självupptagen, vilket blev hans undergång. Människor var trötta på hans skryt. Han sågs som en narr.
Fjodor återvände nu till sin drömmande tillvaro där den självförvållade fattigdomen hemsökte honom. Han var svårt spelberoende och spenderade stora summor på spel.
En tredje sak som kom att bidra till hans undergång var diagnosen om epilepsi. Men enligt honom själv var inte sjukdomen bara på ont. Innan anfallen kunde han känna en känsla av harmoni och salighet över allt förstånd. På grund av dessa uppenbarelser övergav Fjodor sin religion…
Tid, miljö och kultur
I Ryssland rådde nu tsarvälde samhället var så väldigt delat under tiden han levde. Det fanns de som levde i extrem fattigdom och de som levde i ofattbar lyx. Klyftan mellan dem var stor. Sedan fanns även klasser där emellan.
Det var på det viset ett väldigt orättvist samhälle. Kvinnans situation var inte heller den bästa. Det var väldigt sällan som en kvinna var utbildad och arbetade. Hon skulle vara hemma och ta hand om hus och barn.
Som historiska händelser av betydelse under perioden till år 1917 kan noteras; Katarina den Storas regerande som anses vara uppblomstringstid för Ryska Imperiet; det Fosterländska kriget år 1812 och Napoleons utdrivande från Ryssland; reformen år 1861 som upphävde livegenskapen i Ryssland.
Tsaren försökte underlätta Rysslands väg mot industrialisering och 1850 var järnvägen S:t Petersburg-Moskva klar.
Vi fortsätter att följa Fjodors liv och finner ett bra exempel på hur det kunde se ut vid strafftillfällen.
… I april 1849 arresterades Fjodor för att ha deltagit tillsammans med ett antal andra i illegala möten, där Rysslands framtid och västerländska samhällsidéer diskuterades. Som straff förväntade de sig några års landsförvisning, men de blev dömda till döden. De fördes till torget där likkistorna väntade.
Men i samma stund som de första, där ibland Fjodor, blev fastbundna vid pålen steg en kurir fram och meddelade att allt var arrangerat. Nikolaus den förste hade arrangerat detta skådespel för att statuera ett avskräckande exempel. Det var en skenavrättning.
Gruppen fick en ny dom och skickades till Sibirien. Domen blev nu fyra år i tukthus plus att på obestämd tid arbeta som soldat i ett straffregemente. Detta visade sig vara i fem år.
Under denna tid träffade han sitt livs första kärlek. Hennes namn var Maria Isjaeva. Denna 26 åring var då gift med en obotlig alkoholist. Men efter att Dostojevskij fått jobb som officer, skilde hon sig och gifte om sig med honom. Men deras äktenskap blev olyckligt. Maria var svartsjuk och kunde inte behärska sitt temperament. Då hon dog i tuberkulos hade hon och Dostojevskij glidit isär.
Han flyttade tillbaka till Ryssland och var tvungen att börja om sin författarkarriär men kom snart igen då han publicerade Döda huset. Även denna gång steg populariteten honom åt huvudet. Vid samma tid blev hans tidskrift, Vremja, förbjuden då den hjälpte till att piska upp den redan spända stämningen i Ryssland. Som att inte detta var nog dog först hans fru och sen hans bror Michel som han hade tidskriften tillsammans med.
Parallellt med detta inträffade en ny kärlekshistoria. Hon var 20 år yngre än Fjodor och bar namnet Apollinarja Suslova. Efter att ha hört honom berätta om sina fängelseupplevelser blev de förälskade och de blev snart ett par. Även detta förhållande kom att bli stormigt då Fjodor inte höll måttet inför Apollinarjas idealiserande föreställningar.
Trots att förhållandet var en pina bestämde de sig för att åka till Frankrike. Men Fjodor skulle komma att bli uppehållen på grund av ekonomiska själ. Han hölls också kvar av sitt spelberoende.
Då han väl tagit sig till Paris såg det ut att vara för sent. Apollinarja hade förälskat sig på nytt. Det slutade med att Fjodor blev hennes förtrogna och de följdes åt till Italien. Här förödmjukade hon honom gång på gång men Fjodor var för besatt av hennes temperament för att kunna lämna henne.
1871 återvände han till Ryssland där han förde ett lugnt liv.
Fjodor dog 1881 endast 60 år gammal.
Speglingar i hans verk och varför han skrev som han gjorde
Dostojevskijs barndom har påverkat hans skrivande mycket. Han uttrycker ofta känslor från denna tid i sina verk. Ett exempel på det är hans bok Dubbelgångaren som handlar om en personlighets sönderfall. Det var början till det som kom att bli hans genre; romanen.
Efter att han deporterats till Sibirien och där mött samhällets olycksbarn blev han ”omvänd”.
Han vände sin blick från sig själv och sitt eget lidande. Från att ha varit politiskt radikal kom han att kristet konservativt se Ryssland som världens frälsning.
Erfarenheterna från exilen och hans sociala misslyckade liv kom att grunda hela hans kommande författarskap.
Dostojevskij vädjar nu till den kristna tron som han finner hos det ryska folket. Detta kan man se i den stora livsåskådningsromanen ”Brott och Straff” (1867).
I ”Idioten” (1869) försöker författaren för första gången skildra en allt igenom god människa. Men för att denna huvudperson skulle bli trovärdig fick han lida av epilepsi och högmod. Detta kom ifrån att ingen människa kan vara Gud.
Hans sista roman ”Bröderna Karamazov” (1880) handlar delvis om ett fadersmord men samtidigt om hur familjen (tre bröder och en halvbror) faller sönder på grund av svartsjuka, stolthet och hat. Gränserna för kristendom och ateism prövas.
Författaren som person
Fjodor hade en väldigt sarkastisk humor och påstod att människan inte alls var någon förnuftig varelse. Hon kunde enligt honom handla hur vansinnigt som helst bara hon fick driva igenom sin fria vilja.
Av sin omgivning uppfattades han oftast som en slarver stundtals sjuklig och många tyckte illa om hans spelberoenden. Han sågs som sagt som en misslyckad person speciellt inom området med kvinnor.
Han uppfattas idag som en väldigt svår och tung person. De flesta suckar då de ska ge sig på en av hans böcker.
Dostojevskij kom att bli en lidandets diktare.
Verk
Fjodor är antagligen Rysslands största författare. Han skapade den psykologiska romanen. Men han har även gett ut noveller och lyriksamlingar.
Till hans mest uppskattade verk brukar man räkna ”Brott och straff”, ”Bröderna Karamazov” och ”Idioten”.
Dubbelgångaren (1846), en inträngande studie i en personlighets gradvisa sönderfall som det första provet på Fjodors psykologiska mästerskap, var däremot före sin tid. Vita nätter (1848) med sin romantiska nattvandrare och sin Petersburgsstämning är Fjodors mest lyriska verk.
Andra verk som kan nämnas;
En otäck historia 1862
Anteckningar från källarhålet 1864
Spelaren 1866
Den evige äkta mannen 1870
En författares dagbok 1872-1874
Onda andrar 1873
Ynglingen 1875
Det typiska med Dostojevskij
Som med så många andra författare så har även Dostojevskijs liv påverkat hans skrivande och fantasi.
Men de återkommande temana som man kan se är frågeställningarna mellan olika motsatser, frågeställningarna om livet osv. …
Alltså i romanerna kan man hitta teman om moralisk frihet och slaveri, om tro och otro, om skuld och försoning, om det rationella och irrationella där lösningen finns i en moralisk-estetisk kristusvision. Man finner även visioner om att allt kan bli bättre. Ett exempel är visionen om en skuldfri mänsklighet.
Typiskt är också att hans stora romanverk kan växla snabbt från rena farsupptåg till helgonlegend. Han för så också en outtröttlig diskussion i de svåraste livskriserna utan att ge något konkret svar.
Men visionen där han bär ett desperat hopp om något bättre finns alltid med om inte alltid synligt så finns det som dolt budskap.
Mitt val av författare
Då jag fick boken Anteckningar från källarhålet i min hand öppnades mina ögon för en speciell författare. Med hans någon udda och hemska syn på människan fanns där ändå nåt som jag fastnade för. Jag kan inte svara på vad det var men kanske var det hans bitska och hemska sanningar om livet som fångade mig. Eller hans oförståeliga texter som gjorde boken till mitt personliga Mount Everest och jag klarade att bestiga det.
Sammanfattning –Är han då läsvärd eller inte?
Jag är splittrad till min fråga i början. Som med så mycket annat beror det helt på vem man är som person.
Han är som sagt en svår person som man kan få läsa om både två och tre gånger innan man förstått helheten i hans filosofier.
Tänker man mycket och är fundersam så kan jag tänka mig att hans texter kan tala till en likt en bibel, lite övermodigt sagt. Nu syftar jag mest på den bok jag läste alltså Anteckningar från källarhålet vilket kanske är hans mest fundersamma och filosofiska bok om just livets mening.
Man kan säga lite ironiskt att känsliga läsare varnas då det inte beskrivs några positiva sidor om livet direkt. Detta kan göra att man blir lite deprimerad stundtals och det är lätt att tappa livsglädjen. Men trots detta rekommenderar jag denna bok till alla som är nyfikna. Det är ingen bok man ska vara rädd för och den innehåller några verkliga tankeställningar.
Källor
Bra böckers lexikon
Internet;
Florflex.se
Susning.nu
Kommentarer
Trackback
